
Stackars Anton cyklade omkull här hemma i dag.
Han och Signe hade cyklat ända bort till stora backen upp till gamla tågspåret, och sedan cyklat nerför. Det gick alldeles för fort och det var alldeles för guppigt, så Anton brakade till sist omkull i slutet av backen. Han hade cykelhjälm och klarade faktiskt händerna väldigt bra, men som ni kan se på bilden slog han i och skrapade upp ena höften rejält.
Och jag var hemma och lagade mat, och visste inte om att de hade gett sig i väg - det ska de alltid tala om. Så stackaren fick gå hela långa vägen hem, gråtande och alldeles förfärligt uppriven över de stora såren.
Och vad ont det gjorde i mammahjärtat när han kom innanför dörren, och jag såg hur han såg ut. Lilla gubben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar