Efter mycket om och men mår nu lille Milton äntligen bra.
Han är glad, pigg, busig, nafsig och mysig, precis som en valp ska vara.
I dag är det en vecka sedan vi fick honom, och mycket har hänt sedan dess. Jag har mått jättedåligt de här dagarna, och känslorna har åkt berg-och-dalbana flera gånger om. Jag var nära att ge upp mer än en gång, och säga åt uppfödaren att ta tillbaka honom, men nu är han här för att stanna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar