Julen känns inte så kul längre.
Jag som brukar längta som ett barn har tappat lusten. Jag saknar mamma, och det känns som att hennes död fick mig att växa upp lite till. Jag tappade lite av den där oskuldsfulla kärnan jag hade förut; jag känner mig mindre naiv nu.
Den här julen känns det faktiskt värre än förra julen, som var den första utan mamma. Nu är det mer "på riktigt". Förra gången kändes det som ett test; kommer vi klara av det här utan mamma?
Nu inser man att det är så här det kommer att vara varenda jul framöver. Hon kommer ju inte tillbaka.
1 kommentar:
Jag vill gråta en skvätt när jag läser dina senaste inlägg. Eller ge dej en bamsekram. Eller både och.
Sköt om dig!
Skicka en kommentar