Vår stora analoga klocka som suttit över vår dörr här på kontoret har gått sönder. Nu tittar jag ideligen på en tom krok på väggen. Och varför jag tittar där istället för på dataklockan begriper jag inte, men så har jag alltid gjort.
Och även om jag mot förmodan skulle titta på dataklockan för att se vad klockan var, så tittar jag ändå direkt på den analoga som för att riktigt få det att fastna.
Jag vet inte; det går liksom in bättre när det är analogt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar