Anton är helt hopplös med sina strumpor.
Under de elva år jag har varit tillsammans med Tomas och tvättat åt mig och resten av familjen som utökats efter hand, så har jag aldrig tappat bort en strumpa i tvätten. Aldrig. Never.
Sedan kom Anton. Och han kan inte hålla reda på sina strumpor. Det är helt omöjligt. I skrivande stund har jag en korg i tvättstugan med Antons udda strumpor. Elva stycken är det för att vara exakt. ELVA strumpor utan sin make / maka. Skandal. Behöver jag påpeka att han har hemskt ont om strumpor?
I dag gjorde jag en raid på dagis och lyckades faktiskt återfinna hela fyra par av hans strumpor. De låg i lådan för kvarglömda kläder.
Jag är duktig på att märka alla deras kläder, förutom strumporna.
Nu till själva strumpfrågan: HUR ska man märka strumpor?? Att skriva på dem går ju knappt pga materialet. Ljusa strumpor kan man väl lyckas få dit initialerna på, men de flesta av Antons strumpor är mörka.
Att sy i etiketter är ju ohållbart; vilket jäkla jobb. Detsamma gäller stryketiketter och att sitta och sy i en sytråd i en specifik Antonfärg i varje strumpa.
Så, hur gör man?
2 kommentarer:
Efter ett föräldramöte där fröknarna aldrig slutade prata om hur jobbigt dom hade det med strumporna och hur viktigt det är med märkning tog jag minsann strykjärnet och märkte de flesta av Alices par. Det gick rätt snabbt och jag kände mej som en Supermamma!!! Väntade bara på att någon på dagis skulle utbrista i ett: "Men va du är duktig, Elin!!! men det kom aldrig nåt sånt... Det är väl så att vara mamma kanske.
Mitt råd är allstå strykjärnsmärkningar. Det går rätt snabbt och sitter kvar bra fast det kanske inte känns så till en början.
Va strumpigt!
Skicka en kommentar