I går glömde jag, för första gången på typ ett halvår, att ta med mig telefonen när jag åkte hemifrån. Och DÅ valde så klart en person från Lernia i Östersund att ringa upp mig. Men han, Roland, talade in ett meddelande, så jag kunde ringa upp honom i dag, och vi genomförde intervjun.
Det gick skitbra. Tror jag.
Jag lyckades få fram min ambition, och lyckades nog till och med sälja mig själv ganska lagom mycket.
Nu är det bara typ en vecka kvar tills jag får veta - Kommer jag in eller inte?
Jag vill komma in för att få lite andrum. Jag vill slippa stämpla och känna den pressen och oron. Och jag vill komma in, för om jag ska satsa på läkarsekreteraryrket så vill jag ha en bra grund att stå på. Jag vill ha en kusnkap som en arbetsgivare kan kräva av mig, och jag vill känna att jag har den kunskap som krävs för att göra ett bra jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar